My Sister's Keeper

Igår kväll hade jag en mindre bra dag. Eller, jag har haft ett par sådana dagar nu. Så jag kände att jag behövde gråta av mig lite, se en film för att förstå att det finns dem med "riktiga" problem. Valde My Sister's Keeper, en film jag sparat länge för ett tillfälle som det här. Hade inte så stor koll på vad den handlade om, visste bara att jag hade hört att den berörde mitt jobbigaste ämne cancer och att den skulle vara bra. Den berörde ämnet cancer och den var riktigt bra. Men den handlade inte alls om det jag hade trott från början.

Den berörde många olika frågor, etiska frågor, livsfrågor, dödsfrågor. Jag bölade inte riktigt så mycket som jag hade räknat med, eller inte det här riktiga hulkandet som jag ändå hade räknat med. Men det rann ändå konstant tårar under hela filmen. Istället för att avlasta min hjärna och få ur mig lite gråt och skit så tillkom det snarare ännu mer, tankar och funderingar som jag försöker pusha iväg.


Jag tänker som vanligt inte riktigt skriva vad den handlar om, men jag kan säga att jag rekommenderar den starkt! En riktigt fin och tänkvärd film!


Mitt betyg: M M M M + av fem möjliga



Beastly

Såg filmen Beastly häromdagen. Visste inte ett dugg vad den skulle handla om (förutom det man kan utläsa från titeln) och hade således inga förväntningar. Det enda jag visste var att huvudpersonen spelades av Alex Pettyfer som även spelade i "I am number four".

"A modern-day take on the "Beauty and the Beast" tale where a New York teen is transformed into a hideous monster in order to find true love." - imdb.com

De första minuterna på filmen satt jag med hakan i golvet och ont i bröstet. Vilka ideal? Sen så kom klyshorna en efter en. Men vad är en romantisk ungdomsfilm utan klyshor? Neil Patrick Harris hade en lite udda roll, jag ÄLSKAR han annars, men jag undrar lite vad han gjorde i den här filmen. Vanessa Hudgens spelar den kvinnliga huvudrollen. Jag gillar inte henne särskilt mycket, hon känns alltid så präktig och faktiskt tråkig. En spännande karaktär var Mary-Kate Olsen, som jag gärna sett lite mer av.

Fint grundbudskap, jag kan någonstans se vart man vill komma med filmen. Problemet är att man inte riktigt kommer dit, jag tycker man någonstans ger motsatt budskap; att utseende faktiskt är viktigt. Därför blev jag riktigt irriterad på slutet, tänker inte säga hur det slutade, men jag hade gärna velat haft lite problematiserande kring allt.

Helt okej  film om man inte har något bättre för sig, eller om man gillar klyshiga ungdomsfilmer med temat kärlek.

Mitt betyg: M M  av fem möjliga


Just go with it

Igår kväll var jag otroligt trött och skulle kolla på en film för att tiden skulle gå så att klockan kunde bli en lämplig tid för att sova (klockan sju kändes lite för tidigt att lägga sig). Tänkte att en småslapp och okomplicerad komedi skulle göra susen. Valde Just go with it. Jag gillar verkligen Jennifer Aniston, hon är en av mina favoritskådespelare någonsin. Är inte överförtjust i Adam Sandler, men tänkte iaf ge det en chans.

Blev helt klart positivt överaskad. Jag skrattade till högt och med någon gång och det är inte särskilt ofta det händer när jag kollar på film själv. Handlingen var inte så förutsägbar som annars handlingen i komedier kan vara. Jag störde mig lite på musiken ibland, lite halvkonstiga versioner på annars bra låtar som hade passat bättre i orginalversion.


Så om ni någongång känner lite som jag, att man egentligen inte orkar bry sig men ändå vill se en film så rekommenderar jag helt klart den här.


I betyg får den:

M M M + av fem möjliga




No strings attached

Igår var en sån dag när allt bara känns svart och hemsk. Har lite saker som händer nu som är väldigt avgörande för min framtid, och det ger mig ångest utan dess like.

Så, igår bäddade jag ner mig i sängen och kollade på film och serier hela dagen. En av filmerna jag såg var No strings attached med Ashton Kutcher och Natalie Portman, en helt vanlig kärlekskomedi. I stora drag handlar det om att de försöker sig på det där med att vara KK eller friends with benefits. En ganska förutsägbar story och som egentligen inte handlade om någonting nytt, det kändes som att man sett det väldigt många gånger förut. Å andra sidan gillar jag ju sådana filmer, särskilt när man inte känner sig på topp. Man behöver inte bry sig, bara man har något som distraherar bort en från verkligheten.

Mitt betyg blir; M M av 5 möjliga. Perfekt bakfyllefilm, eller bra film när man inte orkar bry sig allmänt.